Att träna ett fotbollslag

Jag tänkte förklara lite hur man som tränare ska coacha ett fotbollslag. Det är ett viktigt ämne för att ett fotbollslag ska fungera. Den viktigaste faktorn är samarbete. Det är tränarens uppgift att lägga upp taktiken och kunna förmedla den så att lagmedlemmarna förstår, tar till sig och kan praktisera den. Detta pedagogiska problem anser jag viktigt att ta upp. Jag är själv mycket intresserad av sport och speciellt lagsport. Jag ägnade min ungdom mycket åt detta. Lagsport är viktigt för ungdomar och dess kommande släkte. Om ungdomar lär sig att samarbeta i ett lag ger det positiva effekter för skolan och deras framtida liv. Om man har lärt sig att samarbeta och acceptera varandra i ett fotbollslag, borde det öka chansen att acceptera sina klasskamrater i skolan. Detta borde bidra till minskad mobbning och bråk.

Utan en tränare för laget blir det svårt att få ett fungerande lag. Det behövs oftast en ledare i en grupp för att gruppen ska fungera. tränaren måste vara rättvis och behandla alla lagmedlemmar lika.

Jag har kommit fram till att utbildningsfilosofin progressivism passar bra in på mitt pedagogiska problem, som är hur man tränar ett fotbollslag. Detta för att samarbete och fotbollsspelarens medverkan är viktigt. Begreppet ”learning by doing” är särskilt viktigt eftersom det är en praktisk verksamhet. Jag fastnade för progressivismen, teorin är som gjord för mitt pedagogiska problem. Två av teorierna, nämligen essentialism och perennialism, som jag tidigare nämnt i detta arbete passar inte in på mitt problem. Dessa två teorier saknar praktiskt tankesätt. Inom perennialism saknas förnyelse, vilket behövs inom fotboll för att laget och spelarna ska utvecklas. Teorin rekonstruktionism går att applicera på mitt problem. I denna teori poängteras samarbete. Utan samarbete inom fotbollslaget fungerar det inte. Teorin har framtiden i fokus. Detta har stor betydelse för fotbollslaget och den enskilda individen.

När det gäller genusaspekten finns mycket att nämna inom mitt pedagogiska problem. Bland annat är det viktigt att tjejer och killar behandlas lika av coachen i ett mixat fotbollslag. Av erfarenhet vet jag att där jag spelade var det ingen skillnad på hur könen behandlades och det uppstod inga genusproblem. Detta varierar säkert från lag till lag och coach till coach. När man pratar om ett mixat fotbollslag är begreppet kvalitativ jämställdhet relevant. Begreppet innebär att allas åsikter och värderingar ska komma fram. Vill man att laget ska utvecklas krävs detta. Det är en stor genusskillnad när det gäller fotboll på elitnivå. Man kan fråga sig om folk ser fotboll som en ”manlig sport”. Jag tror denna uppfattning finns kvar av tradition. Trots att damfotboll kommit på senare år kommer det säkert att ta flera generationer innan genusskillnaden försvunnit, om det ens kommer att bli så.

Ett annat begrepp som blir aktuellt i mitt pedagogiska problem är mångfald. I ett lag med både svenskar och invandrare blir coachens uppgift viktig. Antagligen har det betydelse om coachen är svensk eller icke svensk. I vilket fall som helst måste coachen se till att ingen spelare hamnar utanför och att alla accepterar alla. Spelarna måste också ta sitt ansvar när det gäller detta. För att komma tillrätta med fördomarna mot invandrarna som finns i Sverige är det viktigt att föra en dialog. Här är begreppet mångfald och dialog (MOD) väsentligt. Jag tror att personer från olika nationaliteter kan berika samarbetet och fotbollslaget. En forskare som heter Wingborg anser att en arbetsplats med etnisk mångfald gör att arbetet blir mer kreativt. Detta kan säkert gälla ett fotbollslag också. En annan forskare vid namn Cox anser att produktiviteten ökar i heterogena grupper. Eftersom världen ständigt förändras kan säkert kulturell mångfald bidra med nya tankesätt.

Deweys teorier passar bra på mitt pedagogiska problem. Exempelvis pekar han på att erfarenhet och ”learning by doing” är viktigt. När man tränar fotboll kommer man ihåg hur man gjorde en annan gång. Man har fått det förklarat för sig i taktiken av coachen, sedan har man tränat det praktiskt flera gånger. Detta borde leda till att fotbollsspelarna blir duktigare och kan mer. Dewey betonar också demokrati. Att demokrati genomsyrar fotbollslaget är mycket viktigt. Coachen ska tillsammans med lagmedlemmarna lägga upp spelet och om möjligt ta hänsyn till allas åsikter. För att det hela ska bli demokratiskt krävs att alla behandlas lika oavsett kön och etnisk härkomst. Därför är begreppen genus och mångfald oerhört viktiga här.

Liksom flera av tidigare nämnda teorier förespråkar Vygotiskij samarbete. Han anser att den närmaste utvecklingszonen är viktig. Om man ser till mitt pedagogiska problem blir den närmaste utvecklingszonen fotbollsplanen och medspelarna. Om en spelare är lite duktigare kan en annan spelare dra nytta av det och på så sätt utvecklas. Detta kommer troligen att leda till att hela laget blir bättre. Det är väldigt viktigt att coachen kan förmedla det han/hon vill säga och uttrycka det på ett begripligt sätt. Coachen behöver också praktiskt gå igenom flera moment. Detta för att få en helhet mellan teori och praktik.

Centrala begrepp i detta arbete är exempelvis att lära sig av erfarenheter samt ”learning by doing”. Även samarbete och att läraren ska vara handledare återkommer.

I Stensmo (1994) kan man läsa att lärandet i essentialism kräver ansträngning och disciplin. Målet är att lära sig inför framtiden, fokus ska ej ligga på det omedelbara och närliggande. I skolan är det läraren som är länken mellan barnet och vuxenlivet. Läraren förmedlar krav som vuxenvärlden ställer. Läraren lär ut på ett traditionellt sätt genom att säga ”så här är det”. Man har lektion, går hem och läser och sen har man prov. ”Learning by doing” fungerar ej. Läroämnena kommer från ärvda kunskaper och människans kulturarv. Arthur Bestor hävdade att skolan i första hand är att tänka. Han anser att de praktiska ämnena, exempelvis idrott, inte behöver läras ut i skolan, utan eleven kan ägna sig åt detta på fritiden.

I mitt pedagogiska problem som handlar om coachning av ett fotbollslag är denna teori inte särskilt tillämpbar. Fotboll är något praktiskt. Man kan inte sitta inne och lära sig utan bör gå ut och utföra. ”Learning by doing” är inget för en essentialist. Möjligen skulle teorin passa in vid en strikt regelgenomgång med laget. Exempelvis genomgång av offsideregeln.

I perennialism anser man enligt Stensmo (1994) att lärandet ska baseras på människans egna och återkommande frågor. Dessa frågor kan t.ex. vara sant eller falskt, rätt eller fel, ont eller gott etc. Utbildningsfilosofin grundar sig på det som är beständigt. Den grundar sig inte på sådant som är modernt. En utbildning ska därför lyfta fram de sanningar som är bestående och eviga, detta för att eleven ska förstå världens beständighet. De eviga frågorna kan man finna i t.ex. konst och filosofi. En relativistisk hållning innebär att man ofta måste anpassa sig till nya situationer. I perennialismen anser man att det är en falsk bild av verkligheten.

När en coach tränar ett fotbollslag krävs det att spelarna i laget är flexibla och kan anpassa sig till nya situationer. Därför passar inte mitt problem in i denna teori. Med denna teori skulle spelarna inte kunna utvecklas.

I progressivism baseras lärandet på elevens framtida intressen och behov. All kunskap ska man ha nytta av. Målet är att lära sig genom problemlösning ”learning by doing”. Enligt Stensmo (1994) får eleven genom problemlösning direkt erfarenhet av sammanhanget. Eleven är i centrum och läraren fungerar som handledare och dess uppgift är att vägleda eleven. Läraren behöver inte nödvändigtvis vara ämnesexpert. Inom progressivism är samarbete och elevens medverkan viktigt. Skolan ska uppmuntra samarbete och inte tävling. Utbildningen ska vara aktiv och bästa sättet att lära sig är i ett sammanhang. Om skolan är demokratisk innebär det att alla har rätt att vara delaktiga och kan framföra sin åsikt.

Denna teori passar bra in på mitt problem, hur man coachar ett fotbollslag. Inom ett fotbollslag handlar det väldigt mycket om samarbete. Laget består av ett antal spelare och för att coachen ska få ut sitt budskap krävs det att spelarna i laget är med och medverkar. Precis som progressivismen hävdar att läraren är handledare så är coachen handledare åt fotbollslaget. Coachen organiserar problemlösningssituationer som spelarna praktiskt tränar på att lösa ute på fotbollsplanen. Spelarna ska vara i centrum och coachen ska vara en hjälp. Att lära sig spela fotboll går inte att göra i ett klassrum. Det måste göra praktiskt. Det är ett aktivt lärande.

Enligt Stensmo (1994) innebär rekonstruktionism att samhället är i ständigt behov av rekonstruktion och förnyelse. Undervisningen ska ha framtiden i fokus. Det är alltså motsatsen till perennialism. Skolan bör arbeta för en förbättring och vara en positiv kraft för kommande generationer. Den centrala uppgiften är att rekonstruera samhället. Skolan ska baseras på kritiska reflektioner inom samhället och kulturen. För elevens framtida och sociala liv som vuxen är grupparbete och samvaro viktigt i skolan.

Rekonstruktionismen hävdar att grupparbete är viktigt. Samarbete är oerhört viktigt i ett fotbollslag. Därför passar det bra att relatera denna teori till mitt problem. Enstaka spelare i laget kanske funderar på att bli fotbollsproffs. Teorin har framtiden i fokus således kan teorin tillämpas på detta. En annan aspekt på framtiden är att det är bra för ungdomarnas hälsa att de ägnar sig åt idrott, i detta fall fotboll. Det är bra att röra på sig. Det är även viktigt att kunna samarbeta, vilket man har nytta av i en mängd situationer framöver i livet.

Enligt Andersson (2003) är definitionen av jämställdhet mellan män och kvinnor både kvantitativ och kvalitativ. Med kvantitativ menas att fördelningen i samhället är jämn mellan kvinnor och män. Det kan vara inom utbildning, fritidsaktiviteter och yrken. Andelen kvinnor respektive män i en grupp bör vara fördelat med 40 procent av det ena könet och 60 procent av det andra. Om det är mer än 60 procent kvinnor anses den kvinnodominerad och vise versa. Med kvalitativ jämställdhet menas att kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar får komma fram lika mycket.

Andersson (2003) skriver också att könet vi föds med är biologiskt. Genus står för det sociala könet. Ordet genus är ett låneord från engelskans gender som betyder socialt kön. Det uppkommer genom sociala situationer i livet. Genusteorin har sitt ursprung i den feministiska teorin. Den feministiska teorin är en del av kvinnorörelserna i mitten av 1800 – talet. En forskare vid namn Hirdman beskriver genussystemet på följande sätt: kvinnor som grupp underordnas sytematiskt män som grupp. Den manliga normens logik värderas högre.

Andersson (2003) skriver att Ljung menar att kvinnorörelsen som startade för cirka 150 år sedan har genomgått fem faser.
1. Mellan 1870-1930 genomsyrades kvinnorörelsen och kvinnans emancipation av liberala och socialfilosofiska idéer. Med emancipation menas frigörelse. 2. Mellan 1930-1960 försvagas kvinnorörelsen. De manliga forskarna definierar kvinnans roll. 3. I slutet av 1960 – talet kommer kvinnorörelsen fram igen och lämnar spår i både vetenskapen och forskningen. Frågor om ojämställdhet, kön och makt blir aktuella. 4. Från början av 1980 – talet till början av 90 – talet ändras kvinnoforskning till genusforskning. Denna ändring sker inom de flesta områden. 5. I början av 90 – talet lyfts kraven på realism fram.

Mitt pedagogiska problem, hur man coachar ett fotbollslag kan kopplas starkt till genus och jämställdhet. Det är väldigt viktigt att coachen behandlar tjejer och killar lika i ett mixat fotbollslag. Helt omedvetet kanske han/hon har lite olika attityd mot tjejer och killar. Man vet att killar är starkare rent fysiskt. Det borde inte behöva vara ett problem, men det är en intressant frågeställning.

Ytterligare frågor man kan ställa sig är: Spelar det någon roll vilket kön coachen har? Lyssnar killarna i laget om det är en kvinnlig coach? Finns det risk att tjejerna i laget blir åsidosatta i ett mixat lag? Dessa frågor kan vara svåra att besvara. Spelarnas personligheter har också betydelse. Jag kan referera till mig själv eftersom jag har spelat i både mixat och ej mixat lag. Jag var ensam tjej i det mixade laget. Det var inget jag överhuvudtaget reflekterade över. Jag trivdes mycket bra och tyckte det var kul. Dock kan jag tänka mig att problem kan uppstå. I det icke mixade laget trivdes jag också. Det var ingen skillnad i de båda lagen. Mina coacher har alltid varit män. Det har fungerat bra. I mitt fotbollsspelande har jag kanske haft tur.

Kvalitativ jämställdhet är viktigt i ett mixat fotbollslag. Det är viktigt att alla spelares åsikter och värderingar kommer fram. Det är bra för att berika och utveckla laget.

Hirdmans beskrivning ovan känns svår att applicera på mitt valda problem. Samtidigt kan det vara intressant att ha det i åtanke.

Om man ser till fotboll på elitnivå märks en radikal skillnad på hur män och kvinnor uppmärksammas. Sedan långt tillbaka har alltid manlig fotboll varit en stor sport. Stort intresse i alla samhällsklasser har alltid funnits. Kvinnlig fotboll har kommit fram på senare år. Intresset är dock inte alls lika stort. Det kommer inte alls lika mycket publik till matcherna. Frågan är vad detta beror på. Jag tror folk ser på fotboll som en ”manlig sport”. Här föreligger en kraftig genusskillnad.

I Sverige är var femte invånare född utomlands eller har minst en förälder som är född utomlands Flygare (2003). Personer med utländsk bakgrund har svårare att komma in på arbetsmarknaden än svenskar. Detta enligt näringsdepartementet, 2000. Forskare menar att detta beror på ökade sociala klyftor vilket i sin tur beror på den etniska differentieringen. I samhälle förekommer föreställningar om Vi och de Andra. Invandraren är gästen. Föreställningen om individerna i samhället är att de inte är likvärdiga. Det pratas mycket om mångfald, men det händer inte mycket rent praktiskt. I Sverige borde man istället ta tillvara den kompetens och mångsidighet som många invandrare kan bidra med.

Om begreppet mångfald och dialog (MOD) skriver Flygare (2003) att man utgår från att dialog är det bästa sättet att bekämpa fördomar. På detta sätt kan också främlingsrädsla och rasism bekämpas. Det är viktigt att prata om fördomar och vilka föreställningar man har om andra människor. Man får träna på att reflektera över sig själv och hur man hanterar konflikter.

Flygare (2003) nämner en del fördelar med etnisk mångfald i arbetslivet. Det är bland annat att arbetet blir mer kreativt med en blandad arbetsstyrka. Det kan leda till ökad produktivitet och att resultaten blir mer kreativa när heterogena grupper producerar. Världen är i ständig förändring. Med en kulturell mångfald blir det mer nya tankesätt, vilket är bra. Att man utestänger olika grupper beror enligt Wingborg på främlingsrädsla, bristande kunskap och försiktighet. Forskare menar att det kan finnas vissa risker med mångfald. En är språkproblematiken, vilket kan leda till missuppfattningar. En annan risk kan vara kulturkrockar. Vi har olika grundläggande värderingar i olika kulturer, vilket kan leda till konflikter.

I en organisation ligger det nära till hands att välja en snabb och enkel väg. Exempelvis rekryterar man en svensk till en arbetsplats av bekvämlighets skäl. Det är ”ett säkert kort”. Att ta in människor med utländsk bakgrund kan ta extra tid.

I studien av mångfaldsprojektet på länsstyrelsen i Stockholm skriver Flygare (2003) att de så kallade mångfaldsambassadörerna behöver tid, stöd och kunskap från sina chefer. Det är viktigt för att de ska kunna utföra mångfaldsarbetet.

När man coachar ett fotbollslag ska det inte spela någon roll om det ingår spelare med utländsk bakgrund. Dessa bör istället kunna berika laget och ses som en resurs. Här har coachen en oerhört viktig roll. Om det är ett blandat fotbollslag med invandrare och svenskar kan man fråga sig om coachens nationalitet, svensk eller icke svensk, spelar roll. Kanske har det betydelse. Det har också stor betydelse vad coachen har för personlighet, både om han är svensk eller icke svensk. Består laget av t ex. tre invandrare och 20 svenskar ska detta inte göra någon skillnad. Alla ska behandlas lika. Coachens uppgift är viktig här. Han/hon bör se till att ingen hamnar utanför och att alla accepterar varandra. Fotbollscoachen kan likaväl som mångfaldsambassadörerna behöva stöd. Det bör komma från fotbollsföreningen.

Ett problem kan vara att även om invandraren är duktig på fotboll, men kanske inte behärskar det svenska språket helt, kan det leda till att personen med utländsk bakgrund inte får vara med. Medan en svensk som kanske inte alls spelar bra fotboll får invandrarens plats. Detta för att coachen kan anse att en invandrare i laget blir extrajobb.

Fotboll är en internationell sport. Detta gör det enklare, eftersom det spelas fotboll över hela världen. Så gott som alla, åtminstone pojkar, har provat på det, vet vad det går ut på och kan lätt passa in i ett lag. Detta är en stor fördel. Således kan man tycka att det inte borde vara ett problem med ett lag bestående av både svenskar och personer med utländsk bakgrund.

Ett centralt tema enligt Dewey (1998) är erfarenhet. Det är viktigt i en utbildning att den är erfarenhetsbaserad. Sambandet mellan pedagogik och personlig erfarenhet är mycket viktigt. Erfarenheten är viktig, men kvalitén på utbildningen är också mycket väsentlig. Det finns två aspekter på kvalité. Först den omedelbara aspekten: om erfarenheten är trevlig eller otrevlig. Den andra aspekten är vilket inflytande den har på senare erfarenheter. Det är lärarens uppgift att erfarenheterna ska kunna användas i framtiden och att arrangera sådana erfarenheter som vädjar till elevens aktivitet och leder till att det går att göra önskvärda erfarenheter i framtiden. Undervisningens värde kan ses i hur mycket den gör att eleverna längtar efter ständigt växande. Skolan ska också erbjuda verktyg så att eleverna kan leva upp till det.

Dewey (1998) var den som kom på begreppet ”learning by doing” (att lära genom att göra). Det kallas också aktivitetspedagogik. Med det menas att teori, reflektion och handling hänger ihop. Den kunskap man får måste komma till nytta. Den måste också ha verklighetsanknytning. Ett bra exempel på detta är ett litet barn som lär sig att gripa, krypa och gå. Barnet träffar på nya föremål som kräver nya färdigheter. Barnet övar och lär sig. Genom detta utvidgar han/hon sina erfarenheter.

Ännu ett centralt tema hos Dewey (1998) är progressivism. Denna teori är centrerad på den som lär sig, exempelvis barnet eller eleven. Man kan även säga att den är individcentrerad. Man betonar vikten av praktiska uppgifter i undervisningen. Här återkommer begreppet ”learning by doing”.

Enligt Dewey (1998) går progressivism ihop med ett demokratiskt synsätt. Man betonar skolans betydelse för samhällsutveckling. Det viktigaste i den progressiva utbildningsfilosofin är att eleverna deltar i planeringen inför sina inlärningsprocesser. Eleven tillsammans med läraren formulerar målen. Det är viktigt att alla får komma till tals och att människor på ett smart sätt samarbetar med varandra. Detta är att på ett demokratiskt sätt lösa problem. En stor brist i den traditionella utbildningen är att eleven inte varit delaktig i att formulera målen.

I mitt pedagogiska problem som är hur man coachar ett fotbollslag passar Deweys teorier mycket bra in. Ett exempel är när man lägger upp taktiken. Man tänker tillbaka på hur det var när man spelade fotboll en annan gång. Man använder de erfarenheterna man fick då. Det kan vara så att man ska möta ett lag som man mött tidigare i en match. Av erfarenhet vet då både coachen och lagmedlemmarna hur det andra laget spelade och vilken taktik de hade. Utifrån detta kan coachen lägga upp taktiken på ett förhoppningsvis bättre sätt än om lagen inte hade mötts tidigare, för då hade coachen inte haft samma erfarenhet.

Begreppet ”learning by doing” passar bra in när det gäller att träna ett fotbollslag. När man ska lära sig hur man dribblar med bollen eller hur man skjuter straffar är ”learning by doing” ett perfekt sätt att lära sig. Man gör samma sak många gånger och blir duktigare och duktigare. Passningsspelet tränas också bra genom ”learning by doing”.

Jag har tidigare i detta arbete skrivit om att teorin progressivism passar till mitt valda problem. Dewey har progressivism som ett centralt tema. Teorin är riktad till den som lär sig, alltså lagmedlemmarna i mitt fall. Man lägger störst vikt i det praktiska i fotbollen. Man är alltså mer ute och spelar fotboll än vad man pratar taktik. Progressivism och ”learning by doing” går hand i hand med varandra.

Det är viktigt att lagmedlemmarna tillsammans med coachen planerar hur spelet ska läggas upp. Det är viktigt att coachen känner av vad lagmedlemmarna tycker och diskuterar med dem och tar hänsyn till deras åsikter. På detta sätt får man in demokrati i coachningen. I demokrati är det meningen att alla ska få säga sin åsikt och komma till tals. Coachen är handledaren som ska vägleda fotbollslaget.