Genus
Genus
Enligt Andersson (2003) är definitionen av jämställdhet mellan män och kvinnor både kvantitativ och kvalitativ. Med kvantitativ menas att fördelningen i samhället är jämn mellan kvinnor och män. Det kan vara inom utbildning, fritidsaktiviteter och yrken. Andelen kvinnor respektive män i en grupp bör vara fördelat med 40 procent av det ena könet och 60 procent av det andra. Om det är mer än 60 procent kvinnor anses den kvinnodominerad och vise versa. Med kvalitativ jämställdhet menas att kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar får komma fram lika mycket.
Andersson (2003) skriver också att könet vi föds med är biologiskt. Genus står för det sociala könet. Ordet genus är ett låneord från engelskans gender som betyder socialt kön. Det uppkommer genom sociala situationer i livet. Genusteorin har sitt ursprung i den feministiska teorin. Den feministiska teorin är en del av kvinnorörelserna i mitten av 1800 – talet. En forskare vid namn Hirdman beskriver genussystemet på följande sätt: kvinnor som grupp underordnas sytematiskt män som grupp. Den manliga normens logik värderas högre.
Andersson (2003) skriver att Ljung menar att kvinnorörelsen som startade för cirka 150 år sedan har genomgått fem faser.
1. Mellan 1870-1930 genomsyrades kvinnorörelsen och kvinnans emancipation av liberala och socialfilosofiska idéer. Med emancipation menas frigörelse. 2. Mellan 1930-1960 försvagas kvinnorörelsen. De manliga forskarna definierar kvinnans roll. 3. I slutet av 1960 – talet kommer kvinnorörelsen fram igen och lämnar spår i både vetenskapen och forskningen. Frågor om ojämställdhet, kön och makt blir aktuella. 4. Från början av 1980 – talet till början av 90 – talet ändras kvinnoforskning till genusforskning. Denna ändring sker inom de flesta områden. 5. I början av 90 – talet lyfts kraven på realism fram.
Mitt pedagogiska problem, hur man coachar ett fotbollslag kan kopplas starkt till genus och jämställdhet. Det är väldigt viktigt att coachen behandlar tjejer och killar lika i ett mixat fotbollslag. Helt omedvetet kanske han/hon har lite olika attityd mot tjejer och killar. Man vet att killar är starkare rent fysiskt. Det borde inte behöva vara ett problem, men det är en intressant frågeställning.
Ytterligare frågor man kan ställa sig är: Spelar det någon roll vilket kön coachen har? Lyssnar killarna i laget om det är en kvinnlig coach? Finns det risk att tjejerna i laget blir åsidosatta i ett mixat lag? Dessa frågor kan vara svåra att besvara. Spelarnas personligheter har också betydelse. Jag kan referera till mig själv eftersom jag har spelat i både mixat och ej mixat lag. Jag var ensam tjej i det mixade laget. Det var inget jag överhuvudtaget reflekterade över. Jag trivdes mycket bra och tyckte det var kul. Dock kan jag tänka mig att problem kan uppstå. I det icke mixade laget trivdes jag också. Det var ingen skillnad i de båda lagen. Mina coacher har alltid varit män. Det har fungerat bra. I mitt fotbollsspelande har jag kanske haft tur.
Kvalitativ jämställdhet är viktigt i ett mixat fotbollslag. Det är viktigt att alla spelares åsikter och värderingar kommer fram. Det är bra för att berika och utveckla laget.
Hirdmans beskrivning ovan känns svår att applicera på mitt valda problem. Samtidigt kan det vara intressant att ha det i åtanke.
Om man ser till fotboll på elitnivå märks en radikal skillnad på hur män och kvinnor uppmärksammas. Sedan långt tillbaka har alltid manlig fotboll varit en stor sport. Stort intresse i alla samhällsklasser har alltid funnits. Kvinnlig fotboll har kommit fram på senare år. Intresset är dock inte alls lika stort. Det kommer inte alls lika mycket publik till matcherna. Frågan är vad detta beror på. Jag tror folk ser på fotboll som en ”manlig sport”. Här föreligger en kraftig genusskillnad.