Att träna ett fotbollslag

Mångfald

I Sverige är var femte invånare född utomlands eller har minst en förälder som är född utomlands Flygare (2003). Personer med utländsk bakgrund har svårare att komma in på arbetsmarknaden än svenskar. Detta enligt näringsdepartementet, 2000. Forskare menar att detta beror på ökade sociala klyftor vilket i sin tur beror på den etniska differentieringen. I samhälle förekommer föreställningar om Vi och de Andra. Invandraren är gästen. Föreställningen om individerna i samhället är att de inte är likvärdiga. Det pratas mycket om mångfald, men det händer inte mycket rent praktiskt. I Sverige borde man istället ta tillvara den kompetens och mångsidighet som många invandrare kan bidra med.

Om begreppet mångfald och dialog (MOD) skriver Flygare (2003) att man utgår från att dialog är det bästa sättet att bekämpa fördomar. På detta sätt kan också främlingsrädsla och rasism bekämpas. Det är viktigt att prata om fördomar och vilka föreställningar man har om andra människor. Man får träna på att reflektera över sig själv och hur man hanterar konflikter.

Flygare (2003) nämner en del fördelar med etnisk mångfald i arbetslivet. Det är bland annat att arbetet blir mer kreativt med en blandad arbetsstyrka. Det kan leda till ökad produktivitet och att resultaten blir mer kreativa när heterogena grupper producerar. Världen är i ständig förändring. Med en kulturell mångfald blir det mer nya tankesätt, vilket är bra. Att man utestänger olika grupper beror enligt Wingborg på främlingsrädsla, bristande kunskap och försiktighet. Forskare menar att det kan finnas vissa risker med mångfald. En är språkproblematiken, vilket kan leda till missuppfattningar. En annan risk kan vara kulturkrockar. Vi har olika grundläggande värderingar i olika kulturer, vilket kan leda till konflikter.

I en organisation ligger det nära till hands att välja en snabb och enkel väg. Exempelvis rekryterar man en svensk till en arbetsplats av bekvämlighets skäl. Det är ”ett säkert kort”. Att ta in människor med utländsk bakgrund kan ta extra tid.

I studien av mångfaldsprojektet på länsstyrelsen i Stockholm skriver Flygare (2003) att de så kallade mångfaldsambassadörerna behöver tid, stöd och kunskap från sina chefer. Det är viktigt för att de ska kunna utföra mångfaldsarbetet.

När man coachar ett fotbollslag ska det inte spela någon roll om det ingår spelare med utländsk bakgrund. Dessa bör istället kunna berika laget och ses som en resurs. Här har coachen en oerhört viktig roll. Om det är ett blandat fotbollslag med invandrare och svenskar kan man fråga sig om coachens nationalitet, svensk eller icke svensk, spelar roll. Kanske har det betydelse. Det har också stor betydelse vad coachen har för personlighet, både om han är svensk eller icke svensk. Består laget av t ex. tre invandrare och 20 svenskar ska detta inte göra någon skillnad. Alla ska behandlas lika. Coachens uppgift är viktig här. Han/hon bör se till att ingen hamnar utanför och att alla accepterar varandra. Fotbollscoachen kan likaväl som mångfaldsambassadörerna behöva stöd. Det bör komma från fotbollsföreningen.

Ett problem kan vara att även om invandraren är duktig på fotboll, men kanske inte behärskar det svenska språket helt, kan det leda till att personen med utländsk bakgrund inte får vara med. Medan en svensk som kanske inte alls spelar bra fotboll får invandrarens plats. Detta för att coachen kan anse att en invandrare i laget blir extrajobb.

Fotboll är en internationell sport. Detta gör det enklare, eftersom det spelas fotboll över hela världen. Så gott som alla, åtminstone pojkar, har provat på det, vet vad det går ut på och kan lätt passa in i ett lag. Detta är en stor fördel. Således kan man tycka att det inte borde vara ett problem med ett lag bestående av både svenskar och personer med utländsk bakgrund.